Elvira sitter sött och snällt i stolen.. :)Hennes super gullige storebror spriger och hämtar alla möjliga grejer och leksaker åt henne. Flskan och lek-spel-grejen som hon håller på bilden har han också kämpat, stått på tå för att nå upp och ge den till henne. Så var det lite svårt med de där benen på leksaken som fastnade i stolskanten när han skulle ge henne den osv.
Men så sött och se hur han kämpar på för att skämma bort sin lillasyster! <3
Här har han hämtat pallen och klättrar upp mot diskbänken.
- Nee Elliot, inte diska nu, säger jag.
Men han fortsätter att klättra. Sen skyndar han mig att visa...
"Men mamma, det var ju den här jag skulle hämta"Så tittar han oskyldigt på mig med sina stora blå.
Fick nästan ont i magen, går jag runt och "nee", "aj aj" osv. Så vill han bara vara snäll.
Han springer sedan och ger den till Elvira, såklart.
För det vet ju han att hon brukar leka med dom. :)
Guud vad jag älskar Er! Underbara, snälla små barn. :)
Hur kan man vara så snäll som liten?
Så förståndig? Han är ju inte ens två år?
/Stolt mamma till två söta små troll. :)
Det är verkligen inte lätt att vara tvåbarnsmamma. Känner precis som dig. Maktlös, värdelös amn har ingen ork. Måste vara detta höstmorker som gör oss så trötta och deppiga. Skulle inte sitta helt fel med lite sommar och sol igen :)
SvaraRadera