Akuten med lille prins E. :((

Denne natt började bara efter knappt en timmes sömn (00:30), viran ville ha välling. Hon somnar om, jag somnar om strax efter. Sen vaknar Elliot strax efter 01:00 någon gång och har världens kruppanfall!! Super svårt att andas iaf.
Jag gör som jag lärt mig, lyfter upp ungen, lindar in han i hans täcke, rusar ut på bron, mitt i kalla natten och sätter mig. Och just ja, i all brådska han jag dra på mig ett par mjukisbyxor. Men skorna glömde jag. Han blev inge bättre, och blev lite smått orolig över att vi satt på bron utan några rejäla kläder. Han blir orolig och vill gå in. Och det värsta som kan hända i ett kruppanfall är att barnet blir ledset och oroligt, då förvärras hostan och man blir ännu tätare.
så jag gjorde som E bad om och gick in, satte oss i soffan, men jag kände det här går inte.. Sprang in till vårt sovrum, drog ner lampan och prydnadssakerna, slängde upp förnstret och satt där och vyssade Elliot. Han somnade om flera gånger, men vaknade och skrek AAJ. Och andningen blev inte bättre. Ringer pappa, då jag visste mamma jobbade natt. Frågade hur länge ett sånt litet barn verkligen ska ha problem och få kämpa så med att få luft. Han vistte inte exakt.. Jag ringde rådgivningen. 20min utomhus annars åker man in! Och jag vet inte hur länge vi hållt på.

Tillslut kom pappa, och jag tog Elliot i täcket och sprang till bilen. Han frös som en tok, stackarn!! :( Körde som en galning till akuten, sprang in med honom, och vi behövde knappt prata med sköterskorna i lukan, de var bara direkt in på ett rum för dom hörde ju hur han lät.
Usch och fyyy säger jag bara!!
Var där från 02:20 nångång till 05:40. Han fick andas i mask tre gånger, och han var så duktig! Han andades verkligen in all medicinen också. Men ändå lättade det INGENTING. Han fick tabletter som man löser upp i vatten. Vänta, vänta, VÄNTA! Inget.
Dom blir nervösa och funderar på att skicka oss till barnkliniken. Säger åt oss att vänta och se om det blir bättre. Elliot somnar gång på gång i min famn, helt utmattad. Men det blir inte bättre! Dom ringer barnjouren.... Vänta!
Dom kommer in och testar nå nytt i den där masken.. Vänta och se om det gav någon effekt.. Men nee, det var det lilla minimala!
Jag var bra less på dem.. Hur länge ska en sån liten varelse behöva kämpa för luft?! Ghaaa! Tårarna brände bakom ögonlocken!!
Tillslut hade Elliot bett om att få åka hem länge, jag var helt slut.. Läkarna sa att han lät något bättre.. jag hörde ingen skillnad, men men.. Åkte iaf hemåt.

Han har haft krupp hela dagen idag också. Tung andning, som en trumpet låter han. Och ingen mysig hosta. Men men.. :/ Jag har varit och hämtat ut all medicin som läkaren skrev ut åt honom. Så har tvingat i honom det. Så hoppas verkligen det hjälper hela natten!
Sjuksköterskorna sa att det var det värsta kruppanfallet dom hört på väldigt, väldigt länge.. Och JAA! Det var fruktansvärt!
Jag fick beröm för att jag skött mig så "duktigt" och gjort allt "rätt" osv.. Men va tusan.. Vad ska man göra?! Dom andra gångerna har jag ringt mina föräldrar och gråtit som en tok! Jag måste ju försöka skärpa till mig.
Men ett stort beröm till min gudomligt duktige son, en sån kämpe du är!! Jag Älskar Dig såå! Vill aldrig att nå ont ska hända dig!! Du är mitt allt!! Du och Elvira! <3