Lite små jobbigt..

Just nu känner jag mig som en ganska värdelös mamma.
Men den känskan kanske vi alla har fått någon gång ibland..
Jaja, Elliot vaknade imorse vid halv sju. Var glad och mysig.
Vi klädde på oss och gick ner och eldade. Lekte ca en timme och sen vill han sova sin förmiddag, som brukar vara två timmar.
Men han vaknade ovanligt tidigt, men eftersom att han låg och jollrade i sängen så trodde jag att han kanske var utvilad och kände sig pigg och glad.
För när han vaknar och skriker brukar det vara att han vill ha nappen och somna om.

Men efter att ha varit vaken i en kvart så bara skrek han, oavsett vad jag gjorde.
Tog nappen och snutten och satte mig med honom i famnen, och han blev tyst. Myste på förfullt. Då la jag ner honom i famnen och tänkte söva honom. Vilket reulterade i att han vart fly förbannad. SUCK !!

Fick han att somna om, NYSS. Alltså för tjugo minuter sen.
NU sitter han i min famn, IGEN.
Jag orkar inte. Han får vara uppe. Snart dags för hans lunch också. Om jag nu får i han nånting, beror på om han är lika grinig som sist eller ej.

Förresten stod vår barnvakt och bara blinkade rött, alltså den får ingen kontakt/mottagning eller nå sånt..
Men sen när jag sa till min son: Men Elliot sov! Mamma orkar inte.
Då börjar barnvaktsgrejen nere att jätte fräsa. Alltså konstant!
Jag slet ur kontakterna, och nu vill jag bara ta bilen in till Bollnäs.

Mamma och mormor är på begravning idag för mormors bror Knut. :(
Och har inte hört något mer över farfar..

Men hoppas på att vi kan åka ner på stan snart.
Men Bea & Emilio har liiiite annorlunda tider jämfört med oss.
Dom ska sova snart, sen äta lunch.. Hm!
Kanske vi måste leta några andra kompisar att gå på stan med?!
Får se.